en sociologs betraktelser
Imorgon börjar jag på ett arbetsmarknadspolitiskt program i Växjö. Det är första aktiviteten jag ska delta i under min tid som sjukskriven och arbetslös. September 2018 blev jag sjukskriven. I mars 2019 bestämde Försäkringskassan och vården tillsammans med mig att jag skulle behöva komma igång successivt med arbetsträning via Samverkan. (Som är ett samarbete mellan… Fortsätt läsa 85. Att utreda- en svensk favorit!
Den här veckan har vi en styck inställd skidresa till Österrike för Fredrik, en inställd begravning och nu försvann även föräldramötet på torsdag. Och världen lider utöver ett virus av total panik- och hysteri-epidemi! Senaste nytt just nu är att gymnasiestudier och uppåt ska ske på distans. Jag hoppas av hela mitt väsen att grundskolan… Fortsätt läsa 82. Inställt- allt!
När ångesten river och trycker i bröstet och jag nästan kryper ur skinnet var det lyckosamt att det redan förra helgen var tid för höstpynt med pumpor, ljung, höstlöv, höstpromenad och ett helt artilleri med ljus i varje vrå inomhus och i trädgården. Och att se på premiäravsnittet av Så mycket bättre. Min favorittid på… Fortsätt läsa 78. Fredag
Den här morgonen kände jag verkligen starkt saknaden av att ha ett jobb att gå till. Att få göra något meningsfullt, något som får mig att tända till, få kraft ifrån, vilja utveckla och förbättra, att få brinna för något. Det är nog inte alla förunnat att känna så inför sina jobb men jag har… Fortsätt läsa 77. Måndagsmorgon
"Jag orkar inte" tänker och säger jag så ofta att jag inte ens orkar analysera det eller berätta något om det, exempelvis här i bloggen. Så det blir ju knappt några blogginlägg. Nu tänkte jag att jag skulle sätta mig och bara skriva rakt upp och ner utan någon plan för vad jag ska skriva… Fortsätt läsa 70. Jag. Orkar. Inte
För fyra år sedan idag vaknade jag upp på Ljungby lasarett efter att under natten ha blivit inlagd för hjärnskakning. Jag tog den här bilden när jag låg och väntade på ronden och kände mig väldigt liten och att jag var på helt fel plats mitt i Adventstider. Jag hade kommit in med ambulans vid… Fortsätt läsa 50. Hjärnskakningen (del 1 av 2)
Jag har varit anställd i Ljungby kommun men det är inte för kommunen jag har jobbat. Det är för kommuninvånarna och jag har aldrig tänkt att det spelar någon roll i vilken kommun. Det har alltid varit skönt att återkomma till den övertygelsen, att uppdraget är att jobba för människors rätt till information, utbildning och… Fortsätt läsa 44.Vem och vad jobbar en för?
Mias krönikor 