Jamen hallå där bloggen, det var ett tag sedan sist! Nu fick jag plötsligt tillbaka lusten att kommunicera något här så då får jag passa på.
Känner jag för att diskutera Försäkringskassan för femtielfte gången? Hmm, svar nej. Men jag får ta och sammanfatta läget sedan sist:
Jodå, vårens duell med denna myndighet slutade såklart med förlust för min del. Jag fick nekad sjukskrivning och de ansåg att jag kunde gå från 100% sjukskriven till 100% arbetsför. Oavsett att jag hade en läkare på Vårdcentralen i Älmhult och en Neuropsykolog på Rehabkliniken i Växjö som sa tvärtom- att jag behövde få fortsätta vara sjukskriven på 100% och börja arbetsträna successivt. Det vi hävdat i drygt 1,5 år nu.
Handläggaren på Försäkringskassan konstaterade att ”vår konversation är över” när jag och Fredrik försökte få svar angående beslutet och vad som skulle hända nu? En konkret fråga handlade om ett sk omställningsmöte, vilket jag fått till mig från vården att efterfråga. Ett möte där Försäkringskassans handläggare träffar mig och Arbetsförmedlingen för en överlämning om framtiden. Min handläggare på FK bemödade sig inte att med ett endaste ord svara på den frågan, trots att vi hörde av oss flera gånger.
Först meddelade hon att all information vi behövde skulle stå i det brev hon hade skickat. Vi väntade. Jag gick spänd till brevlådan varje dag och vi hörde av oss igen när det inte kom. Efter 1,5 vecka kontaktade vi återigen handläggaren om att brevet fortfarande inte kommit och att jag inte visste vad jag skulle göra efter att ha skrivit in mig på Arbetsförmedlingen, skulle jag boka in möte själv eller hur funkade det? Jag var livrädd att göra fel! Då får vi svaret att det inte finns något brev, hon hade menat det beslut som elektroniskt skickats ut och som jag ju fått 1,5 vecka tidigare. Alltså med noll information och noll svar på våra frågor.
Alla handläggare på FK är givetvis inte så här och jag har nog haft ”oturen” några gånger. Det har varit många fler rundturer än vad jag tagit upp här också. Jag tror dock inte att det först och främst handlar om deras personligheter utan om ett otydligt och omöjligt uppdrag. Den här handläggaren anser jag dock var djupt omänsklig i sitt icke-bemötande av mig som långtidssjukskriven och nere på botten. Att delge information överhuvudtaget är ju a och o och den informationen hon gav kunde delgivits oss på ett så mycket humanare och smidigare sätt. Vi skickade synpunkter om henne till hennes chef och fick kontakt med denne och fick väl åtminstone något bekräftat att det inte skulle gå till så.
Jag begärde även omprövning av beslutet, mest av principsak, jag har inga förhoppningar att de kommer att ändra sig. Jag passade på att skriva ett och annat om vad jag råkat ut för under de här åren och med vilken otydlighet och oförståelse jag blivit bemött med. Allt med stöd av läkare och neuropsykologen som också ansåg att detta inte gått rätt till och kompletterade med ännu mer information. Det kändes bra att säga sitt och tänka att kanske, kanske kommer det ändå till nytta för någon annan framöver som har oturen att behöva hamna i denna cirkus.
Därefter har jag skitit blanka fan i FK rent ut sagt! Och de har gjort detsamma med mig! Istället har jag fått bekanta mig med nästa myndighet; Arbetsförmedlingen. Och A-kassan. Efter inskrivningen samma dag jag blev utslängd från FK fick jag prata med en handläggare via deras nationella kundtjänst och när jag förklarat min situation för denne blev jag vidareskickad till min lokala Arbetsförmedling, vilken nu finns i Ljungby då Älmhults kontor stängde ner förra året. Hela Arbetsförmedlingen var ju på väg att stänga ner men jag tycker nog allt det är skönt att den finns kvar, vem skulle hjälpt mig annars? Så fick jag då kontakt med en handläggare ifrån Ljungby och till henne fick jag skicka in alla mina papper från vården och utredningen från FK. För dessa två myndigheter verkar inte heller ha så mycket kontakt. Stuprör överallt. Och människan däremellan.
Någon månad senare fick jag svar att nästa steg blir att en arbetsterapeut ska kontakta mig för att prata vidare om framtiden och under tiden ska jag inte göra något, alltså inte söka några jobb. Det var i mitten av juni och jag börjar tycka att det skulle vara skönt att höra något snart. FÖR JAG VILL KOMMA IGÅNG OCH ARBETSTRÄNA! SEDAN DRYGT 1 ÅR TILLBAKA! Och om någon vill ge mig tipset att sätta igång med något på egen hand kan jag berätta att det var såna ambitioner och försök från mitt håll för ett år sedan som fick Försäkringskassan att dra öronen åt sig och misstänka att jag hade större arbetsförmåga än jag hade, satte allt på paus och skickade mig på utredning och slängde ut mig ett halvår senare. Så nu håller jag mig lugn och tänker göra som AF säger åt mig.
Jag är väldigt tacksam över att det hittills har verkat vara en betydligt mer mänsklig myndighet jag hamnat hos. Handläggarna jag pratat med har varit förstående och lyssnat och sammanfattat läget i den ”kodning” som de gett mig- att jag varit sjukskriven länge och behöver i min egen takt få möjligheten att komma tillbaka genom arbetsträning framöver. Wow, tack! En inställning jag önskat hos FK! Och detta samtidigt som jag får a-kassa.
Så att ha blivit lämnad i fred sedan i våras har verkligen gjort mig gott. Just nu kan jag känna att ”bli av med ” Försäkringskassan var det bästa som kunde hända och det är nästan synd att de inte slängde ut mig tidigare! För inte visste jag att dessa möjligheter till rehabilitering fanns hos AF! Jag trodde att antingen var en sjukskriven via FK eller så var en fullt arbetsför hos AF. Detta är en del av den information och det samarbete som jag starkt efterlyser ifrån FK och AF tillsammans!! Men jag är försiktigt optimistisk, AF får allt bevisa sig först. Ett lager av pansar behåller jag tills vidare och befinner mig i nuet. Som jag njuter av!
Bilderna är ifrån min vandring längs kusten mellan Helsingborg och Mölle för en vecka sedan. Sådana utflykter om några dagar här och där för mig själv har varit min räddning de här två åren som nu gått sedan jag blev sjukskriven.
Nog om myndigheter och dåtid och över till något roligare: Vi är på väg på en semestertripp hela familjen! Vi körde iväg tidigt i morse och intog frukost en bit norr om Värnamo som bestod av nybakta nattjästa frukostbullar samt nybakad kladdkaka. På väg till Härnösand! Med båt! Återkommer om detta! Ha en fin fredag alla! ❤
Mias krönikor 