Det här är en lunchlåda från Ikea. Att ha en sådan i Ikea-landet Älmhult är att i mina ögon ”ha samma som alla andra”. Detta försökte jag också förmedla till Ester. Hon har nämligen fått en mycket fin turkos lunchlåda med olika vackra färger från en bekant i Kina som var på besök. Den och hennes ryggsäck hon fick från samme kines har hon fått flera komplimanger och frågor om.
Men vad önskar sig då Ester i födelsedagspresent i våras, nästan allra mest av allt efter att ha pratat om den lääänge?! Jo en orange hund-lunchlåda från Ikea. Såklart fick hon den till sist, trots min avoga inställning. Hon vill inte sticka ut för mycket. Att ”vara som alla andra” är något bra i hennes ögon. Och jag minns ju själv hur det var.
Varje gång jag ser den påminner jag mig själv om att det är ok också. Bara ”alla andra” är tillräckligt bra att följa.
Mias krönikor 